Abreu Gunnarsson Juridik


HUR EN VÅRDNADSTVIST GÅR TILL

ABREU GUNNARSSON JURIDIK > VÅRDNADSTVIST > HUR EN VÅRDNADSTVIST GÅR TILL

Hur en vårdnadstvist går till i 7 steg


Givetvis hade det varit fantastiskt om det alltid gick att komma överens om vårdnaden av barnen. Ibland är det dock inte möjligt och en vårdnadstvist kan då bli ytterst behövlig. Det finns hjälp för dig som önskar när en vårdnadstvist blir aktuell.


 

  1. Vad är egentligen barnets bästa i en vårdnadstvist?

    Vid bedömningen av vårdnad, boende och umgänge står barnets bästa i centrum. När det kommer till barnets bästa finns det inget exakt svar som kan tillämpas på samtliga barn och situationer. Vad som är barnets bästa måste bedömas i varje enskilt fall. Barnet har rätt till båda sina föräldrar och även om tanken känns märklig har du som förälder ingen direkt rättighet att få umgås med ditt barn. Om det står i strid med barnets bästa att träffa någon av dennes föräldrar, ska barnet alltså inte behöva göra det. Det står i strid med barnets bästa om en förälder anses olämplig, exempelvis om föräldern nyttjar barnet i narkotikasammanhang. Barnet kan ändock träffa den förälder som inte anses helt lämplig, men då under uppsikt av annan.

    Vid bedömningen av barnets bästa tas framförallt hänsyn till följande:
    1. Får barnet sina grundläggande behov tillgodosedda?
    2. Finns det kontinuitet i vardagen enligt kontinuitetsprincipen?
    3. Blir barnet föremål för föräldrarnas konflikt?


  2. Gå först till familjerätten vid en vårdnadstvist

    Familjerätten är en del av socialtjänsten och finns i din kommun. Det är kostnadsfritt att besöka familjerätten och det är ofta en bra idé att gå dit först, när det uppstått samarbetsproblem mellan dig och den andra föräldern. 

    Hos familjerätten kan ni föräldrar få hjälp med samarbetssamtal och på frivillig väg komma överens om hur vårdanden, boendet och umgänget ska se ut. Vid en vårdnadstvist i domstol tittar rätten ofta på om ni försökt samarbeta hos familjerätten. Om ni inte har gjort det kan ni föreläggas att försöka med det till en början.  Samtal hos familjerätten är sekretessbelagda och blir inte föremål för offentligheten.

    Om ni försökt med samarbetssamtal och ändå inte kan komma överens kan det vara god tid att anlita ett ombud som för din talan avseende ditt barns vårdnad.


  3. Har du goda skäl för att få ändra vårdnaden?

    Vid början av en vårdnadstvist är det viktigt att du har klart för dig hur du vill att vårdnaden ska ändras. Ibland kanske det är av intresse att vårdnaden blir gemensam, alltså att båda föräldrarna bestämmer över barnets angelägenheter tillsammans. I andra situationer är det enskild, eller ensam vårdnad som är aktuellt. Du behöver ha klart för dig hur du vill ändra vårdanden i början av processen. En jurist kan givetvis hjälpa dig med vilka konsekvenser de olika alternativen kan tänkas få. 

    För att du ska få till en ändring i vårdnaden behöver du kunna styrka det du påstår. Om du menar att den andra föräldern är olämplig krävs således grunder för det. Försök att i möjligaste mån vara objektiv när du tittar på din situation, det gör det oftast lättare att finna bevisning för varför din önskan om vårdnaden är det som är bäst för ditt barn.


  4. Stämningsansökan och muntlig förberedelse hos domstolen i en vårdnadstvist 

    Om det står klart att du och barnets andra förälder inte kan samarbeta och komma fram till vad som är barnets bästa är det hög tid att ge in en stämningsansökan hos tingsrätten. När en ansökan om stämning är inlämnad kommer motparten att delges stämningen och den föräldern får även en chans att svara på stämningen, ett så kallat svaromål. Utredningar från socialtjänsten kan hämtas in från domstolen och ni kan även få möjlighet att yttra er. Så snart domstolen anser att den första delen är färdig kallas ni till en muntlig förberedelse i tingsrätten. Där kommer domstolen försöka förmå er att samarbeta och komma överens om en gemensam lösning avseende barnens vårdnad, boende och umgänge. På den muntliga förberedelsen är det möjligt att ta upp frågan om interimistiska beslut, alltså tillfälliga beslut. Beaktning tas då bland annat till om barnet riskerar att utsättas för våld i något av hemmen. Om information om att våld förekommit uppenbaras kan tingsrätten begära in en snabbupplysning från familjerätten, där en familjerättssekreterare samtalar med föräldrarna och eventuellt med barnet för att ytterligare reda ut frågan.

    Domstolen kan förelägga er föräldrar att träffas hos familjerätten för ett samarbetssamtal om ni inte redan har försökt med det. Därför är det bra om ni börjar med ett sådant samtal hos familjerätten innan ni tar processen till domstol. Även medlare kan komma att bli aktuellt för att få er föräldrar att hitta en gemensam lösning utan en dom från tingsrätten.


  5. Domstolen beslutar om barnets vårdnad vid huvudförhandlingen 

    När domstolen slutligt beslutar om ditt barns vårdnad sker det efter huvudförhandlingen. Det blir aktuellt med en huvudförhandling i ett vårdnadsmål om samtliga samarbetsmöjligheter som beskrivits ovan är uttömda och en överenskommelse inte lyckats nås. Huvudförhandlingen är det som normalt kallas för rättegång. En huvudförhandling är oftast offentlig och det är fritt fram för allmänheten att närvara under tiden förhandlingen pågår. Även domen blir offentlig och kan begäras ut av allmänheten.

    Vid en huvudförhandling är det viktigt att yrkanden, grunder, sakframställan och bevisning presenteras tydligt och på ett korrekt vis för att domstolen ska kunna ta del av materialet. Bevisningen ska styrka det du påstår och du behöver visa att din lösning av vårdnaden är det som också är att se som barnets bästa.


  6. Kan man överklaga en dom i en vårdnadstvist?

    Det är möjligt att överklaga tingsrättens dom inom tre veckor om du inte är nöjd med domstolens bedömning av vad som ska anses vara ditt barns bästa. Ett överklagande av tingsrättens dom ska skickas till tingsrätten, men vara ställt till hovrätten i den domkrets som är aktuell. Även hovrätten ska döma utifrån vad som anses var barnets bästa och hovrätten utgår från samma material som framställts hos tingsrätten. Det bör dock noteras att det krävs prövningstillstånd hos hovrätten för att målet ska tas upp till prövning. Det finns alltså en risk att ditt ärende inte kommer att prövas av en hovrätt, även om du är missnöjd med tingsrättens bedömning i din vårdnadstvist.


  7. Kostnader vid en vårdnadstvist

    I en vårdnadstvist är huvudregeln att vardera parten får stå sina egna rättegångskostnader, vilket främst avser ombudets arvode, vittnens utgifter och eventuell avgift till tingsrätten. I din hemförsäkring finns ofta ett rättsskydd som medfinansierar dina kostnader som uppstår på grund av en vårdnadstvist. Du kan alltid ringa ditt försäkringsbolag och se om du har ett rättsskydd som täcker dina kostnader vid en eventuell tvist. Du kan även ställa frågor till din jurist avseende rättsskyddet. Det är sedan juristen som anmäler din tvist till försäkringsbolaget när det är aktuellt.

    Om du har begränsad ekonomi och inte heller har rättsskydd kan du ibland beviljas rättshjälp där staten ersätter viss del av dina kostnader. En jurist på Abreu Gunnarsson Juridik kan hjälpa dig att ansöka om rättshjälp. 

INLEDANDE MÖTE


Innan en vårdnadstvist påbörjas kan du boka ett inledande möte med jur.kand. Alicia Abreu Gunnarsson. Genom det inledande mötet får du grundläggande kunskaper om vårdnadstvister. Läs mer här eller skicka en förfrågan nedan.

SKICKA EN MÖTESFÖRFRÅGAN